En dag i taget

Att september snart är slut känns helt sjukt. Vart tar tiden vägen?! När tog sommaren slut liksom? När började det bli mörkt vid 20?? Men mörkt ute betyder mys inne. Tända ljus och te i mängder, gosiga filtar och bra böcker. Och otroligt mycket plugg. Herregud alltså, denna kursen har varit riktigt jobbig.. men som tur är så har jag bara några få dagar kvar och sen går jag på 10 veckors praktik!!

Var faktiskt och hälsade på min praktikplats idag. Ska bli så otroligt roligt, ser verkligen fram emot att få lära mig massa nytt och förhoppningvis utvecklas både privat och professionellt. Men innan praktiken drar igång så ska jag spendera ytterligare en heldag med mina fina klasskompisar, skriva klart hemtentan och sedan på fredag rullar bilen mot Göteborg. Jag och fyra tjejer ska bo på hotell, shoppa och få se Headhunterz live! Tänka sig va - att äntligen få trängas med främlingar i en svettig lokal och typ få tinnitus igen! Efter 1,5 år! Känns nästan olagligt och jag längtar ihjäl mig!!

Allt går så fort nu, dagarna smälter nästan ihop och förutom att drunkna i plugg så spenderar jag nästan all min vakna tid tillsammans med vänner. Jag mår bra just nu, men kommer ständigt på mig själv med att hålla tillbaka. Är fortfarande väldigt ärrad efter året som gått och är otroligt rädd för att något mer ska hända, ytterligare en grej att lägga på min trauma-hög. Det gäller fortfarande att ta en dag i taget och uppskatta det lilla. Jag försöker göra något varje dag som får mig att läka i min sorgeprocess. Vissa dagar är superbra, andra är otroligt dåliga, men de flesta är helt okej. Och det känns väldigt skönt <3

Gillar

Kommentarer