Jag är stolt 

Jag försöker verkligen stanna upp och klappa mig själv på axeln varje dag. Säga till mig själv hur otroligt stolt jag är över att jag klarat av de senaste månaderna trots att jag mått så fruktansvärt dåligt pyskiskt. Även detta har jag tagit mig igenom och jag kämpar varje dag för att jag ska må bättre. Och jag mår mycket bättre nu än vad jag gjorde i november-december, trots att jag nu mera har diagnosen depression på papper. Jag förvånas ständigt över hur mycket påfrestning psyket klarar av utan att kroppen fysiskt ger upp och bara fastnar i fosterställning i sängen. Samtidigt som jag gått igenom den jobbigaste perioden hittills i mitt liv har jag lyckats bli godkänd på alla tentor och examinationer i juridiken, hållit huvudet högt och faktiskt varit förvånasvärt snäll och förstående mot både mig själv andra inblandade. Och jag är så innerligt tacksam över min familj och mina vänner. Mitt mående och hur de i min närhet visat omtanke och stöd har varit ett sånt otroligt tydligt tecken på vilka personer jag verkligen ska tillåta att vara i mitt liv. Åh, jag vet inte vart jag ville komma med denna texten, förutom att säga att jag är så jävla stolt. Jag har varit på botten och trott att jag inte skulle orka mer. Men nu orkar jag, och det ska ju självklart firas med att imorgon få lite mer bläck på kroppen. Kom ihåg att vara snälla mot er själva och varandra, livet blir alltid alltid alltid bättre!

  • Tankar

Gillar

Kommentarer